moamightybridge.blogg.se

Förlåt att det tog tid, men jag har inte haft lust att skriva så mycket på bloggen, men här är nästa del av Skriet Från Kyrkan

 

 

                                                                  KAPITEL 2

 

 

Jag klev upp ur sängen och klädde på mig.

- Jag går ut en stund.

- Okej, svarade mamma.

Jag tog på mig jackan och skorna. När ingen såg smög jag till Daniellas cykel eftersom min var borta. Jag cyklade till kyrkogården. Den här gången ledde jag cykeln med mig för annars skulle Daniella bli jättesur på mig. Jag såg mig omkring. Ingen där. Jag låste upp dörren till kyrkan med hjälp av haspen. Jag tog inte med cykeln in för det sägs att en ond förbannelse skulle hända om man tog in något fordon in i kyrkan. Jag ställde cykeln utanför kyrkan och gick in.  Det var ljus på väggarna, jag fortsatte rakt fram. Längst in i kyrkan stod ett bord med ett papper liggandes på. Jag försöka plocka ner pappret men bordet var högt. Jag hittade en pinne att peta ner pappret med. Jag kollade på pappret.

-- GRÖNSAKER --

Var rubriken. Jag la pappret på ett lite lägre bord bredvid. När jag gick ut ur kyrkan kände jag en konstig känsla. Det var mörkt.

- Såhär tidigt blir det väl inte mörkt? Sa jag för mig själv.

Jag gick till cykeln, men när jag skulle sätta mig på cykeln kände jag en hand som grep tag i mitt ben. Jag skrek av rädsla. Jag sprang och göme mig bakom en stor buske. När jag gick till cykeln stod den inte där. Jag blev förvirrad och gick hem. När jag blinkade några gånger blev det ljust igen. Jag tyckte det var jättekonstigt. Jag gick in i huset. När Daniella skulle cykla till sin kompis blev jag alldeles tyst. Daniella gick ut till platsen där hennes cykel brukade stå.

- SONYA! VART ÄR MIN CYKEL?! Skrek Daniella.

Jag rusade upp på mitt rum och grät. Mamma kom efter och frågade vad som hade hänt. Jag berättade den långa historian. Mamma blev förvånad och trodde mig nästan inte.